johannak

Kultserien som jag älskade på högstadiet står nu prydligt på min hylla tillsammans med Twin peaks-boxen.
Me so happy!

Det låter som om det har slutat att regna. Bra de. Då kan jag kanske ta en lite promenix senare.
Ligger fortfarande i sängen och kollar mail och bloggar. Åt en apelsin förrut. Skar mig i fingret. Det är inte bra, för då blir apelsinätandet ett enda långt svidande.

Är lite trött. Även fast vi la oss ganska tidigt igår. Hade dock svårt att somna. Dels var det så varmt och dels så brukar jag vanligtvis lägga mig flera timmar senare. När jag senare vaknade och kollade på klockan som visade 01.05.. Tänkte jag att såhär dags brukar jag vara vaken annars.
Sara levde jävel i sömnen också. Först sprattlade hon till i bena och sen låg hon och gnydde och pustade. Jag puttade lite försiktigt på henne då jag trodde hon hade drömt en mardröm. Sen på morgonen frågade hon mig om jag hade hört när hon skrattade inatt.
Ja skratt och skratt..

Blä det regnar. Hade ju tänkt att ta en frisk promenad i solen nu..

Ska snart träffa Sara. Kommer att bo hos henne i några dagar och ha syster-qualitytime. Magnus åker till Norge i några dagar med jobbet så då ville Sara att jag skulle komma till henne och rädda henne från alla spöken. Det sägs faktiskt att det spökar i samma hus som Sara, Magnus och Tobias bor. Huuu.. Får se om någon gammal tant besöker oss i natt.
Sen ska vi också möta upp Catarina som ville kika på Sara och Magnus lägenhet över en fika. Längesen man träffade henne, så det ska bli himla skoj!

.. Är en helt underbar människa. Jag älskar henne. Jag älskar mina pappa otroligt mycket också. Men just nu tänkte jag tillägna detta inlägg till min mamma. Att hon än en gång idag bevisar att hon har ett stort hjärta och inte skiljer på folk.

Jag mötte upp min mamma, som heter Agneta, på stan i det härliga vädret. Där kom hon och log och sken likt en andra sol i vårat universum. Vi spatserade vidare och mötte upp Sara för att kika i lite affärer. Mamma köpte två stycket blommhängare åt mig och ett fint tårtfat åt Sara. Sen köpte vi sallad på Take away och satte oss i solen vid Rådhuset. Efter vi hade ätit färdigt så såg vi en kille i typ 30-års åldern som kom närmre och kikade omkring oss. Han letade efter pantburkar. Många hade nog undvikit honom i den situationen, men mamma, min älskade mamma, sa vänligt att han gärna fick ta våra pantburkar som var urdruckna. Många hade nog sutiit tysta.
Efter att han hade gått och tackat oss så kom det en äldre man, en A-lagare mot oss. Och såklart började han att prata och slöddra om ditt och datt. Mest om sin dotter. Och sitt besök hos frälsningsarmén. Och om sin fru som tog livet av sig. Och som sagt, många låtsas som ingenting när en A-lagare går förbi. Liksom kikar åt motsatt håll. Eller reser sig upp och kilar raskt iväg. Men mamma, min älskade mamma, började prata med honom som om han var en gammal bekant. Inte avvisande. Inte snäsigt. Utan trevlig, varm och intresserad.

Det är min mamma. Hon skiljer inte på människor som är goda i sitt ursprung. Hon har ett stort och gott hjärta som hon gärna delar med sig av. Den andre mannen sa "vilka fina döttrar du har". "Tack" svarade mamma och log "jag vet". "Det är ditt fel att dom är så fina" sa han då och skrattade så han nästan la sig på backen. "Ja det hoppas jag" sa mamma och tittade på mig och Sara och log så varmt som bara hon kan.

Nu ska jag träffa mamma och Sara på stan för att kolla lite grejer. Ska bland annat köpa några hållare till blomkrukor för balkongräcket. Håller på och fixar min balkong nu med en massa blommor och mys. Ska lägga in en bild sen när det är alldeles klart så att ni får se
Blir nog också en bit mat sen på stan efter att vi har gått i affärer.

Nedräkningen till Midsommar har börjat. Kommer det att regna eller kommer solen att stråla? Blir det jorsguddstårta och skippar jag sillen i år igen?
Midsommar är magi för mig. Att som liten vandra hagar ut och hagar in för att plocka sju sorters blommor. Dom sju mest perfekta blommorna. Och oj, vad jag kände mig nöjd då den sjunde gjorde buketten fullkomlig. Äntligen skulle jag få se hur min framtida drömprins skulle se ut. Var han blond? Var han mörkhårig? Lång eller kort?
Över ängarna sprang jag hem (till lantstället), barfota i det svala midnattsgräset. Fort fort in till sovrummet för att stoppa in den lilla buketten under kudden med mina små fingrar. Och även om John Blund var den näste jag mötte så visste jag att han var då inte min drömprins.
Det var magi. Det är magi. Även nu när jag är äldre ser jag alltid till att plocka det där sju blommsorterna. Drömprinsen behöver jag inte drömma om längre för han finns redan, nu är det är magin jag vill addera genom att plocka dessa blommor.

Idag och kommande dagar fram till Midsommar så tänkte jag bjuda på ett kollage varje dag med olika Midsommar-outfits. För det här med vad man ska ha på sig på Midsommar känns ju också lite speciellt.
Nästan lite magiskt.